Olika bildförhållanden kan skapa olika visuella effekter och kan användas för att förmedla olika stämningar eller atmosfärer. Till exempel kan ett brett bildförhållande skapa en känsla av rymd och storhet, medan ett smalt bildförhållande kan skapa en mer intim och klaustrofobisk känsla.
Bildförhållande kan också användas för att styra mängden information som är synlig i en bildruta. Ett brett bildförhållande kan tillåta att mer information visas, medan ett smalt bildförhållande kan fokusera uppmärksamheten på ett specifikt ämne eller område.
Dessutom kan bildförhållande också användas för att skapa visuellt intresse och rörelse inom en ram. Genom att ändra bildförhållandet under en film kan filmskapare skapa en dynamisk och engagerande visuell upplevelse.
Här är några av de vanligaste bildförhållandena som används vid filmskapande:
* 1,33:1 (Academy ratio):Detta är det ursprungliga bildförhållandet som används i stumfilmer. Det kallas också ibland för "fyrkantigt" bildförhållande.
* 1,66:1 (Europeisk widescreen):Detta bildförhållande introducerades på 1950-talet och blev standarden för bredbildsfilmer i Europa.
* 1,78:1 (American widescreen):Detta bildförhållande introducerades på 1950-talet och blev standarden för bredbildsfilmer i USA.
* 1,85:1 (Panavision):Detta bildförhållande introducerades på 1950-talet och används fortfarande idag för bredbildsfilmer.
* 2,35:1 (Cinemascope):Detta bildförhållande introducerades på 1950-talet och används ofta för episka och storskaliga filmer.
Valet av bildförhållande är ett viktigt beslut som filmskapare tar när de skapar en film. Det kan ha en betydande inverkan på filmens visuella utseende och känsla och kan hjälpa till att förmedla önskad stämning och atmosfär.