1. Sortering av spermier :Denna metod går ut på att separera spermieceller som bär X-kromosomer (som bestämmer kvinnliga 性別) från de som bär Y-kromosomer (som bestämmer manliga性別). Olika tekniker, såsom densitetsgradientcentrifugering eller fluorescensaktiverad cellsortering, kan användas för detta ändamål. De sorterade spermierna kan sedan användas för konstgjord insemination eller provrörsbefruktning (IVF). Effektiviteten och de etiska konsekvenserna av spermiesortering är dock fortfarande föremål för debatt.
2. Preimplantationsgenetisk diagnos (PGD) :Denna teknik används i samband med IVF för att välja embryon av ett specifikt kön före implantation. Under IVF skapas flera embryon, och en biopsi utförs på varje embryo för att bestämma dess kön. Endast embryon av önskat kön överförs sedan till livmodern. Även om PGD kan vara effektivt vid könsurval, är det en komplex och dyr procedur med tillhörande risker och etiska problem.
3. MicroSort :I likhet med spermiesortering innebär denna metod att man använder specialiserade tekniker för att separera X-bärande och Y-bärande spermier. Den sorterade spermien används sedan för intrauterin insemination (IUI), en mindre invasiv procedur jämfört med IVF. Men precis som andra metoder garanterar inte MicroSort en 100-procentig framgångsfrekvens, och dess effektivitet kan variera beroende på faktorer som laboratoriepersonalens skicklighet och kvaliteten på spermaprovet.
Det är viktigt att notera att tillgången och lagligheten av metoder för urval av kön kan variera mellan länder och jurisdiktioner. Det är alltid tillrådligt att noggrant undersöka och rådgöra med läkare innan man överväger några förfaranden för könsurval. Etiska farhågor, framgångsfrekvenser, risker och juridiska konsekvenser bör beaktas när dessa beslut fattas.