Desinformation: Spridning av felaktig information genom skvaller, sociala medier eller feltolkningar över tid.
Kom ihåg fel: Berättelser som förs vidare och modifieras kan genomgå subtila förändringar, vilket leder till nya iterationer.
Felkommunikation: Kulturella missförstånd eller språkbarriärer kan förvränga händelserna i en ursprungligen korrekt berättelse.
Sensationalism: Människor kan lägga till spännande eller skrämmande detaljer för att göra berättelsen mer fängslande, särskilt i avsaknad av verifierbara fakta.
Paranoia: Rädslor eller oro för vissa ämnen kan skapa en grogrund för urbana legender att uppstå.
Hoax och spratt: Vissa individer skapar urbana legender avsiktligt som praktiska skämt eller för att lura andra.
Grupptänk: Ett vanligt fenomen där idéer får resonans hos en grupp, vilket gör att ogrundade berättelser kan spridas snabbt inom den gemenskapen.
Bekräftelsebias: Människor tenderar att söka information som stärker deras övertygelse, vilket kan stödja spridningen av urbana legender.
Bekräftelsebias: Människor tenderar att söka information som stärker deras övertygelse, vilket kan stödja spridningen av urbana legender.