Fågelskrämmor har funnits i århundraden, med bevis för deras användning som går tillbaka till antikens Grekland och Rom. I dessa tidiga tider tillverkades fågelskrämmor ofta av enkla material som halm, trasor och trä, och användes för att skydda åkrar med grödor från fåglar. Konceptet med fågelskrämman var sannolikt inspirerad av fåglarnas naturliga tendens att vara försiktiga med okända föremål, och tanken var att skapa en figur som skulle vara skrämmande nog för att hålla fåglarna borta från grödorna.
Med tiden utvecklades fågelskrämmor till mer utarbetade konstruktioner, som ofta antog en människoliknande form och med ytterligare funktioner som kläder och hattar. Bruket att använda fågelskrämmor spred sig till andra delar av världen, och de blev en vanlig syn på jordbruksfält i hela Europa, Asien och Amerika.
Medan det primära syftet med fågelskrämmor alltid har varit att skydda grödor, har de också blivit en symbol för jordbruket och livet på landsbygden och avbildas ofta i konst, litteratur och film. Idag används fågelskrämmor fortfarande i stor utsträckning inom jordbruket, men de används också ofta som dekorativa element i trädgårdar och andra utomhusutrymmen.