vidskepelse och rädsla: Före den utbredda utvecklingen av vetenskap och empiriska förklaringar mötte många forntida samhällen rädsla från oförklarliga händelser. Witchcraft gav ett ramverk för att tilldela skulden för olyckor som sjukdomar, missväxt, stormar och olyckor som dök upp utanför deras kontroll. Människor tillskrev dessa oförklarade händelser till onda övernaturliga krafter kontrollerade av illvilliga individer och stämplade dem som häxor.
Misogyny and Female Empowerment: Historiskt sett har det funnits en samhällelig tendens att uppfatta mäktiga kvinnor med kunskap och färdigheter bortom traditionellt kvinnliga roller som hot. Kvinnor involverade i medicin, healing, barnmorska, örtmedicin eller till och med frispråkiga eller självsäkra individer fann sig ofta stämplade som häxor, särskilt under mansdominerade medeltida och tidigmoderna perioder. Misogyni bidrog till att associera mäktiga, självständiga kvinnor med illvilliga häxerianklagelser.
Religiösa influenser: Många religiösa texter refererar till häxkonst, magi och trolldom, vilket ytterligare vidmakthåller förekomsten av sådana idéer. Religiösa myndigheter spred ofta en binär klyfta mellan "goda" och "onda" krafter eller troende och icke-troende, vilket bidrog till anklagelser om häxkonst mot dem som avviker från religiösa normer.
Politisk och social kontroll: Vissa härskare och mäktiga individer använde anklagelser om häxkonst för politiska syften, för att eliminera hot, konsolidera makten eller tysta kritiker och minoriteter. Dessutom kan anklagelser om häxkonst tjäna som sociala kontrollmekanismer genom att upprätthålla konformistiska beteenden och övertygelser inom samhällen.
Medan tro på häxkonst har utvecklats och minskat inför framsteg som medicinsk kunskap och kritiskt tänkande, finns det fortfarande vissa myter och stereotyper i den moderna världen. Att förstå de historiska influenserna på häxuppfattningar fungerar som ett verktyg för att undersöka samhällens tidigare rädslor, fördomar och kvinnohat.