Dödssymbol: Skelett är kvarlevorna av avlidna individer och är symboliska för döden. I många kulturer uppfattas döden som mystisk, skrämmande och förknippad med det okända. Denna symbolik gör skelett till ett naturligt inslag i spökhistorier och skrämmande berättelser.
Visuell påverkan: Skelettens utseende är slående och kan framkalla en känsla av obehag eller rädsla. Synen av ben och skallar utlöser en primär rädsla för dödlighet och mänskligt liv bräckligt. Denna visuella påverkan gör skelett till effektiva visuella representationer av det övernaturliga eller spöklika.
Kulturella traditioner: I olika kulturer, folklore och mytologi avbildas skelett ofta som väktare av underjorden eller som övernaturliga enheter förknippade med döden. Till exempel, i mexikansk folklore, representerar "Catrina", en kvinnlig skelettfigur, döden men firas också under de dödas dag.
Konstnärlig representation: Skelett har använts flitigt i konst och litteratur för att skapa kusliga atmosfärer eller förmedla mörka teman. I målningar, illustrationer och filmer framställs skelett ofta som hemsökande figurer, spöken eller budbärare från livet efter detta. Denna konstnärliga gestaltning förstärker kopplingen mellan skelett och det makabra.
Vidskepelse och tro: Vidskepelser och 民间传说 associerar ofta skelett med de avlidna eller illvilliga andarnas rastlösa själar. Dessa föreställningar bidrar till idén att skelett kan vara förebud om otur, olycka eller spöklika möten.
Det är viktigt att notera att inte alla kulturer associerar skelett med negativa eller skrämmande konnotationer. I vissa sammanhang, till exempel den mexikanska Day of the Dead-festivalen, firas och omfamnas skelett som symboler för minne, livscykler och fortsättningen av den mänskliga anden efter döden.