I vissa religiösa och andliga traditioner anses själar vara en väsentlig och oförstörbar del av en människa, som omfattar deras medvetande, känslor och andliga väsen. Vampyrer avbildas ofta som odöda varelser, vilket utmanar föreställningen om att de har en själ. Men några fiktiva skildringar av vampyrer inkluderar variationer på detta tema.
* Traditionell skildring: I klassiska vampyrlegender och berättelser framställs vampyrer ofta som själlösa varelser. Detta beror på att de vanligtvis avbildas som varelser som saknar förmågan till moraliskt resonemang, empati och mänskliga känslor. Istället drivs de av primala instinkter och begär.
* Moderne tolkningar: I mer samtida tolkningar av vampyrer kan deras skildring variera. Vissa skönlitterära verk presenterar vampyrer med själar som antingen är vilande, fragmenterade eller korrumperade av sin vampyrism. I sådana fall kan berättelsen utforska teman om andlig förlösning eller kampen mellan vampyrens natur och deras önskan om en själ.
* Kulturella variationer: Olika kulturer har sina egna föreställningar om vampyrernas natur. I vissa fall kan vampyrer framställas som att de har en sken av en själ eller andlig essens som är kopplad till deras liv innan de blev en vampyr. Detta kan variera kraftigt beroende på mytologin eller lärdomen som skildringen kommer från.
I slutändan är frågan om vampyrer har själar eller inte en fråga om personlig tolkning och individuell tro. Som fiktiva varelser är vampyrer öppna för olika tolkningar som tillgodoser olika berättande teman och perspektiv.