2. Religiös glöd: Den protestantiska reformationen, som började på 1500-talet, ledde till en uppsving av religiös glöd och en ökad tro på Satans makt. Denna glöd skapade ett klimat där människor var mer benägna att se häxor som ett verkligt hot.
3. Malleus Maleficarum: Publiceringen av Malleus Maleficarum ("Häxhammaren") 1487 gav en detaljerad guide för att identifiera och åtala häxor. Den här boken blev mycket inflytelserik och formade hur människor tänkte om häxkonst.
4. Politiska och sociala spänningar: 1600-talet var en tid av stora sociala och politiska omvälvningar, med konflikter som trettioåriga kriget (1618-1648) och det engelska inbördeskriget (1642-1651). I sådana tider av osäkerhet letade man ofta efter syndabockar, och häxor sågs ofta som orsaken till dessa problem.
5. Könsdiskriminering: Kvinnor sågs ofta som underlägsna män och mer benägna att förknippas med häxkonst. Denna könsfördom bidrog till förföljelsen av kvinnor som häxor.
6. Ekonomiska faktorer: I tider av ekonomiska svårigheter var det mer benäget att vända sig till syndabockar som häxor för att förklara sina olyckor.
7. Masshysteri: När en person väl anklagades för häxkonst ledde det ofta till en kedjereaktion, där andra anklagades utifrån hörsägen eller av rädsla. Denna masshysteri bidrog till spridningen av häxprocesser.
8. Brist på vetenskaplig förståelse: 1600-talet var en tid före upplysningen, och människor hade en begränsad förståelse för den naturliga världen. Detta möjliggjorde spridningen av tro på häxkonst och andra övernaturliga förklaringar till händelser.