Religiös tro och folklore :Många kulturer har invanda övertygelser om existensen av övernaturliga varelser, andar och magiska metoder.
Rädsla för det okända :I tider av osäkerhet vände sig folk ofta till häxkonst som ett sätt att förklara och kontrollera saker de inte förstod.
Religiösa och sociala spänningar: Häxkonst anklagelser användes ibland för att rikta sig mot marginaliserade eller utsatta individer eller grupper, som kvinnor, minoriteter eller sociala utstötta.
Medicinsk okunnighet :I avsaknad av vetenskaplig förståelse tillskrevs sjukdomar, olyckor och naturkatastrofer ofta till häxkonst.
Politisk maktkamp: Häxkonst anklagelser kan användas som ett verktyg för att få makt eller eliminera rivaler och motståndare.
Social kontroll: Trolldomstro kan fungera som ett sätt att genomdriva sociala normer och moraliska koder inom en gemenskap.
Vidskepelse: Utbredd vidskepelse om besvärjelser, förbannelser och övernaturliga krafter bidrog till den bestående tron på häxkonst.
Det är viktigt att notera att historiska berättelser om häxkonst påverkas av kulturella fördomar och historiska sammanhang, så vår förståelse av dessa övertygelser kan vara begränsad.