Religiös övertygelse: Under den perioden var kristendomen den dominerande religionen i Europa, och många trodde på existensen av häxor som beskrivs i Bibeln. Malleus Maleficarum, en berömd avhandling om häxkonst som publicerades på 1400-talet, förstärkte tron på häxkonst och gav riktlinjer för att identifiera och åtala häxor.
Sociala och ekonomiska spänningar: 1600-talet var en tid av stora sociala och ekonomiska förändringar, med kapitalismens framväxt, feodalismens nedgång och städernas tillväxt. Dessa förändringar ledde till ökad osäkerhet och oro, och folk letade ofta efter syndabockar att skylla på sina olyckor. Häxor sågs ofta som ansvariga för missväxt, sjukdomar och andra olyckor.
Tro på det övernaturliga: Många människor på 1600-talet trodde på existensen av övernaturliga krafter, inklusive häxor, demoner och älvor. Denna övertygelse var ofta baserad på personliga erfarenheter eller berättelser som gått i arv genom generationer.
Politisk och religiös förföljelse: I vissa fall användes anklagelser om häxkonst som ett verktyg för politisk eller religiös förföljelse. Härskare och religiösa ledare kunde använda anklagelser om häxkonst för att eliminera politiska motståndare eller undertrycka avvikande religiösa övertygelser. De ökända Salem-häxprocesserna i Massachusetts i slutet av 1600-talet är ett välkänt exempel på denna typ av förföljelse.