1. Intensiva religiösa övertygelser :Puritanerna var djupt religiösa och trodde att världen var ett slagfält mellan det goda och det onda. De såg häxkonst som en allvarlig synd som hotade hela samhället och dess religiösa övertygelse. Häxkonst ansågs vara ett direkt brott mot det bibliska budet, "Du skall inte låta en häxa leva" (2 Mos 22:18).
2. Rädsla och vidskepelse :Puritanerna levde i en tid då rädsla och vidskepelse var utbredd. De trodde på existensen av häxor och andra övernaturliga krafter och fruktade den skada som dessa krafter kunde medföra. Häxkonst var ofta förknippat med djävulen, och puritaner trodde att de som utövade häxkonst stod i förbund med Satan.
3. Social kontroll :Den puritanska gemenskapen var tätt sammansvetsad, och individer förväntades följa strikta sociala normer. Trolldomsanklagelser kunde användas som en form av social kontroll, riktad mot dem som avvek från samhällets förväntningar eller utgjorde ett hot mot den etablerade ordningen.
4. Könsroller :Kvinnor i det puritanska samhället sågs ofta som sårbara för trolldomsanklagelser, eftersom de var förknippade med känslor och irrationalitet. Många kvinnor som anklagades för häxkonst marginaliserades, till exempel änkor, äldre kvinnor eller de som är kända för uttalat beteende eller okonventionella övertygelser.
5. Begär efter renhet :Puritanerna försökte upprätta en ren och helig gemenskap, fri från synd och ondska. Häxkonst sågs som en manifestation av moralisk korruption, och förföljelsen av häxor sågs som ett sätt att rena samhället och behålla dess renhet.
6. Politisk motivation :Häxkonstbeskyllningar kan också påverkas av politiska rivaliteter och maktkamper inom samhället. Individer kan använda anklagelser om häxkonst för att lösa personliga klagomål, eliminera rivaler eller konsolidera makten.
Kombinationen av dessa faktorer bidrog till den hårda behandlingen och förföljelsen av de som anklagades för häxkonst i puritanska samhällen under den perioden.