Här är några nyckelpunkter om det övernaturliga i judisk tro:
1. Monoteism: Judendomen ansluter sig till strikt monoteism och erkänner en transcendent och allsmäktig Gud som är universums skapare och guvernör.
2. Profetskap: Judendomen erkänner olika profeter som troddes ta emot gudomliga budskap och uppenbarelser från Gud. Dessa profeter tjänade som mellanhänder mellan Gud och mänskligheten och förmedlade hans vilja och läror till folket.
3. Mirakel: Judendomen erkänner och berättar om många mirakulösa händelser i sina heliga texter, såsom delningen av Röda havet, klyvningen av Jordanfloden och tillhandahållandet av manna från himlen under israeliternas resa i öknen. Dessa mirakel ses som manifestationer av Guds kraft och hans direkta ingripande i historien.
4. Gudomlig rättvisa och ingripande: Judendomen tror på gudomlig rättvisa och Guds aktiva engagemang i världens angelägenheter. Det övernaturliga ses ofta som ett medel genom vilket Gud belönar de rättfärdiga, straffar de ogudaktiga och skyddar sitt utvalda folk.
5. Änglar: Judendomen erkänner existensen av änglar, himmelska varelser som tjänar som budbärare och mellanhänder mellan Gud och mänskligheten. Änglar beskrivs i olika roller, såsom väktare, beskyddare och ombud för Guds vilja.
6. Demoner: Judendomen erkänner också existensen av demoner eller onda andar, kallade "shedim" eller "mazikin" på hebreiska. Dessa varelser tros vara fallna änglar eller illvilliga krafter som kan skada individer. Däremot anses deras kraft jämföras med Guds auktoritet.
7. Kabbala: Judisk mystik, särskilt kabbala, fördjupar sig djupare i det övernaturliga och utforskar de esoteriska aspekterna av judisk teologi och andlighet. Kabbalistiska läror involverar andliga världar, gudomliga utstrålningar och universums dolda dimensioner.
Medan judendomen omfattar begreppet det övernaturliga, betonar den att Guds närvaro och kraft inte är begränsade till dessa extraordinära manifestationer utan också är uppenbara i den naturliga världen och i individers andliga upplevelser. Därför anses tro och etiskt levande vara viktigare än strävan efter övernaturliga fenomen i judisk religiös praktik.