Anklagelser baserade på kön :Kvinnor var mer benägna än män att bli anklagade för häxkonst på grund av dåtidens samhälleliga normer och maktdynamik. Kvinnor sågs ofta som underlägsna män och saknade tillgång till utbildning och maktpositioner, vilket gjorde dem mer sårbara för anklagelser.
Hysteri och masshysteri :I vissa fall kan anklagelser om häxkonst spridas som en löpeld på grund av masshysteri. Samhällen skulle bli rädda och misstänksamma, vilket skulle leda till falska anklagelser mot oskyldiga individer.
Personligt agg och konflikter :Anklagelser om häxkonst motiverades ibland av personliga dispyter, svartsjuka eller hämnd. Människor kan använda anklagelser om häxkonst som ett sätt att skada eller misskreditera andra.
Bekännelser och tortyr :I många häxprocesser erhölls bekännelser från de anklagade genom användning av tortyr eller psykologiskt tvång. Dessa falska eller påtvingade erkännanden användes ofta som bevis mot de anklagade, vilket ledde till orättvisa fällande domar.
Samhällsrädsla och syndabock :Under tider av social spänning eller naturkatastrofer, som hungersnöd eller epidemier, kan samhällen leta efter syndabockar att skylla på för sina problem. Att anklaga sårbara individer, som kvinnor eller utstötta, för häxkonst skulle kunna fungera som ett sätt att omdirigera rädslor och släppa spänningar inom samhället.
Brist på vetenskaplig förståelse :Vetenskaplig kunskap var begränsad under dessa tider, och förklaringar till naturfenomen eller mystiska händelser tillskrevs ofta övernaturliga krafter, inklusive häxkonst.