1. Brist på vetenskaplig kunskap: Förståelsen av den naturliga världen under renässansen var ofullständig och baserade till stor del på antika texter och folklore. Detta ledde till att människor accepterade att det fanns varelser som verkade fantastiska eller omöjliga.
2. Religiös övertygelse: Många religiösa texter, inklusive Bibeln, nämner magiska varelser som drakar, enhörningar och griffiner. Detta gav trovärdighet åt tanken att dessa varelser existerade.
3. Symbolik: Magiska varelser användes ofta för att representera dygder, laster och andra abstrakta koncept. Till exempel sågs enhörningen som en symbol för renhet och kyskhet, medan draken representerade ondska och kaos.
4. Utforskning och upptäckt: Renässansen var en period av utforskning och européer mötte nya och obekanta länder och kulturer. Detta ledde till berättelser och rapporter om konstiga och exotiska djur, som ibland tolkades som magiska varelser.
5. Konst och litteratur: Magiska varelser var ett vanligt ämne inom renässansens konst och litteratur. De försåg konstnärer och författare med en rik källa av bildspråk och inspiration.
6. Godtrogenhet: Människor under renässansen var i allmänhet mer godtrogna och accepterade det extraordinära och fantastiska. Detta var en tid då alkemi, astrologi och andra former av magi praktiserades i stor utsträckning.
Det är viktigt att notera att inte alla i renässansen trodde på magiska varelser. Vissa forskare och intellektuella var skeptiska och såg dessa berättelser som enbart vidskepelse. Tron på magiska varelser var dock utbredd och bestod långt in på 1600-talet.