Förfädersdyrkan är en central del av den kinesiska religiösa kulturen. Det involverar dyrkan av avlidna familjemedlemmar och förfäder, och ses som ett sätt att visa respekt och tacksamhet till dem som har gått bort. Förfädersdyrkan utövas vanligtvis i hemmet, där en helgedom ställs upp med foton eller tabletter av den avlidne. Offer ges till förfäderna, såsom mat, dryck och rökelse, och böner sägs.
Tempel och helgedomar
I hela Kina finns det många tempel och helgedomar tillägnade olika gudar och gudar. Dessa tempel och helgedomar besöks ofta av människor som vill be om lycka, hälsa eller andra välsignelser. Offringar görs till gudarna och böner sägs, och ibland utförs ritualer eller ceremonier.
Medium och spirituell besittning
I kinesisk folkreligion tros medier ha förmågan att kommunicera med andevärlden. De kan rådfrågas av personer som söker råd eller vägledning, eller som vill ta kontakt med avlidna nära och kära. Medier kan gå in i ett transtillstånd och tillåta andar att äga dem, eller så kan de använda andra metoder som spådom eller andeskrivning för att kommunicera med andevärlden.
Spådom
Spådom är ett annat sätt som kineser traditionellt har sökt vägledning från gudarna. Det finns många olika metoder för spådom, som att läsa djurens ben, undersöka sprickorna i keramik eller tolka stjärnors och planeters rörelser. Spådom används ofta för att fatta viktiga beslut, som när man ska plantera grödor eller när man ska starta ett företag.
Böner och sånger
Böner och sånger används också av kineser för att kommunicera med gudarna. Dessa böner och sånger är ofta riktade till specifika gudar eller gudar och kan sägas i tempel, helgedomar eller hemma. De reciteras vanligtvis på ett specifikt sätt och kan åtföljas av musik eller andra ritualer.