2. Frånvaro av prediktiv kraft: Sanna vetenskaper har en prediktiv förmåga, vilket innebär att de kan göra korrekta förutsägelser baserade på etablerade teorier. När det gäller astrologi är förutsägelser ofta vaga, subjektiva och saknar verifierbara resultat. Astrologiska prognoser förlitar sig på tolkningen av planetariska inriktningar och deras förmodade påverkan, men det finns inget konsekvent eller testbart ramverk för att göra exakta förutsägelser.
3. Brist på förfalskning: En kritisk aspekt av vetenskaplig kunskap är falsifierbarhet, vilket innebär att en hypotes potentiellt kan motbevisas genom experiment. Astrologi saknar denna egenskap eftersom den inte är falsifierbar på ett meningsfullt sätt. Ingen mängd motsägelsefulla observationer eller bevis verkar motbevisa astrologiska föreställningar, vilket gör det ovetenskapligt.
4. Subjektivitet och partiskhet: Vetenskapliga undersökningar syftar till objektivitet genom att minimera fördomar och använda standardiserade metoder. Men astrologi är mycket subjektivt, eftersom det är starkt beroende av astrologers personliga tolkningar och övertygelser. Bekräftelsebias, där människor tenderar att söka information som bekräftar deras befintliga övertygelse, är utbredd inom astrologi.
5. Brist på rigorös metodik: Vetenskapliga studier följer rigorösa metoder som involverar experiment, replikering, peer review och statistisk analys. Astrologi saknar sådan metodisk rigor och bygger ofta på antaganden som inte är empiriskt testbara. Den följer inte principerna för vetenskaplig undersökning och hypotestestning.
6. Begränsad teoretisk grund: Vetenskapliga teorier bygger på väletablerade principer och beprövade hypoteser. Astrologi saknar en sammanhängande och heltäckande teoretisk ram som kan förklara dess påståenden. Dess grund är rotad i gamla trosuppfattningar och traditioner snarare än empiriska bevis eller modern vetenskaplig förståelse.
Sammanfattningsvis anses astrologi vara en pseudovetenskap på grund av dess beroende av subjektiva tolkningar, brist på prediktiv kraft, frånvaro av empiriska bevis och motstånd mot förfalskning. Den avviker från de rigorösa metoder, empiriska tester och falsifierbarhet som kännetecknar sanna vetenskaper.