1. Mesopotamien (Babylon och Sumeria):
- Astrologi har sina tidigaste rötter i Mesopotamien, särskilt i de antika civilisationerna i Babylon och Sumerien runt 3 000 f.Kr.
– Babylonierna gjorde systematiska observationer av himlakroppar och utvecklade detaljerade astrologiska system.
– De spelade in astronomiska händelser och använde dem för att göra förutsägelser om jordiska händelser. Babylonisk astrologi påverkade avsevärt senare västerländska astrologiska traditioner.
2. Forntida Egypten:
– Astrologi utövades också i det gamla Egypten, där himlakropparnas rörelse observerades och förknippades med gudomliga influenser.
– Egyptisk astrologi var kopplad till religiös tro, faraonernas styre och förutsägelserna om naturhändelser som översvämningar och torka.
3. Grekland:
– Grekiska filosofer och astronomer bidrog väsentligt till utvecklingen av astrologi.
- Grekiska astronomer som Aristarchus från Samos och Claudius Ptolemaios spelade inflytelserika roller i att kombinera astronomisk kunskap med astrologi.
– Ptolemaios verk, "Tetrabiblos", blev en av de mest använda astrologiska texterna i västerländsk kultur under århundraden.
4. Indien (vedisk astrologi):
– I det forntida Indien utvecklade den vediska kulturen ett astrologiskt system känt som jyotish eller vedisk astrologi.
- Vedisk astrologi går tillbaka till åtminstone det 2:a årtusendet f.Kr. och betonar sambandet mellan himlakroppar, individuella liv och karma.
– Det är fortfarande flitigt praktiserat i Indien idag.
5. Kina (kinesisk astrologi):
– Kinesisk astrologi har sina rötter i antik kinesisk filosofi och astronomi.
- Den uppstod under Shangdynastin (1500-1100-talet f.Kr.) och utvecklades vidare under Zhou-dynastin (1000- till 300-talet f.Kr.).
– Kinesisk astrologi använder den kinesiska zodiaken och ett system av "himmelska stjälkar" och "jordiska grenar" för att göra förutsägelser.
Det är viktigt att notera att även om astrologi har urgammalt ursprung, anser många forskare idag att det inte är en giltig vetenskaplig praxis på grund av bristen på empiriska bevis för att stödja sina påståenden om att förutsäga framtida händelser baserat på himmelska linjer och planetariska positioner.