Stjärnbilden Vågen katalogiserades först av den antika grekiska astronomen Ptolemaios på 200-talet e.Kr. Vågen förknippades ofta med gudinnan Dike, personifieringen av rättvisan. I den antika grekiska mytologin var Dike dotter till Zeus och Themis och avbildades ofta som innehavare av en våg. Vågen förknippades också med guden Hermes, som ofta visades hålla en caduceus, en bevingad stav sammanflätad med två ormar, vilket också var förknippat med balans och handel.
Babyloniska och sumeriska ursprung
Ursprunget till konstellationen Vågen kan spåras tillbaka till gamla babyloniska och sumeriska kulturer. Babylonierna hänvisade till stjärnbilden som Zibanu, vilket betyder "balans" eller "våg". Sumererna kallade det Zib-ba-an-na, vilket tros betyda "himlens våg".
Medeltida och renässansepoker
Under medeltiden och renässansen associerades Vågen ofta med begreppet rättvisa och avbildades ofta som en kvinna som höll i en våg. På 1500-talet publicerade den italienske astronomen Johannes Kepler en bok som heter "Astronomia Nova" som föreslog en ny teori om planetrörelser. I den här boken använde Kepler stjärnbilden Vågen för att illustrera sina idéer.
Modern tid
Stjärnbilden Vågen är fortfarande igenkänd av astronomer idag och är en av de 12 stjärnkonstellationerna. Den ligger på södra halvklotet och ses bäst under vårmånaderna. Vågen är också hemmet för Libra Galaxy, en spiralgalax som ligger cirka 52 miljoner ljusår bort från jorden.